Fakta till fenomenet

Hittade lite mer fakta men med lite mer inriktning mot fysik och kemi då det handlar om luften (som är avgörande i vårt fenomen).

Det som omsluter jorden är jordens atmosfär. Atmosfären består av ungefär 78 % kväve och 21 % syre vilket man inte kan urskilja med blotta ögat. Kvävets kemiska tecken är N och vid vanligt tryck och rumstemperatur en färg, smak och luktlös gas. Människokroppen innehåller ungefär 3 viktprocent kväve. Syrets kemiska tecken är O och är precis som kväve en färg, smak och luktlös gas. En vuxen människa består till 65 % syre. Syre bildar tillsammans med andra grundämnen kemiska föreningar till exempel ihop med väte i vatten. Kväve och syre tillsammans med argon som är ett icke-metalliskt grundämne och den vanligaste ädelgasen och andra gaser står för mer än 99 % av atmosfärens massa. Denna gasblandning kallas vardagligt för luft. Luften består även av en varierande mängd vattenånga vanligtvis från 0 till 1,5 till 2 %. Atmosfären skyddar livet på jorden genom att den absorberar skadlig strålning från solen, kosmiskt strålning från rymden, minskar temperaturskillnaderna mellan dag och natt och att höga medeltemperaturen på jorden. Atmosfären har inget klart slut utan tunnas gradvis ut i rymden.

Referenser
http://www.ne.se/kv%C3%A4ve
http://www.ne.se/luft
http://www.ne.se/syre
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordens_atmosf%C3%A4r

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Vispa grädde

Lite om varför grädde blir tjock när den vispas....

När grädde vispas så bildas det luftblåsor med hållbara väggar och det är detta som gör att grädden tjocknar. Om man ska få ett bra resultat genom att använda vanlig visp så bör man ha en del av vispen över gräddens yta så att mycket luft kan komma in i grädden. Har man vispen helt under ytan så bildas istället smörkorn. Gräddens fettsammansättning och fetthalt har betydelse för hur lätt det är att vispa grädden. Mjölkfett består av många olika fettsyror som också har olika smältpunkter. Ju fastare fettet är (hårdare) ju högre smältpunkt har det och då blir också luftblåsorna mer hållbara. På grund av detta är det mycket lättare att vispa grädden om den är kall, även skålen bör vara kall. En annan faktor som påverkar vispbarheten är mjölkens proteiner.

Det som händer när man vispar grädde är alltså att det bildas luftbubblor i grädden med hållbara väggar. Det bildas därför ett fast skum. Kyla och hög fetthalt på grädden gör att stabilare väggar bildas, vilket också gör att fast skum bildas fortare.

http://school.chem.umu.se/Experiment/83

Cartoonen

Här är Cartoonen som vi tillsammans i basgruppen har utformat. Bilden är klickbar om man vill ha den i större format.

//hela basgrupp 5a

Elvispens historia

Vispen är ett verktyg som används för att få in luft i olika vätskor eller vätskerika råvaror. Under tidens gång har vispens utseende förändras och idag finns det olika vispar för våra olika behov.

En del i vår lektion handlar om att se teknikens historia i att få in luft i grädden så att den blir tjock och fluffig, detta genom att använda olika tekniker.

En elvisp består av två vispar som roterar åt olika håll. En elvisp innehåller en säckväxel som driver visparna samt en fläkt som reglerar värmen i maskinen.

Elvispen har funnits i cirka 100 år och användes i början i de amerikanska milkshakebarerna.  1910 började den användas för hemmabruk då den presenteras av två män som heter George Schmidt och Fred Osius. När den typen av elvisp vi använder idag är dock oklar.

Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Visp

Fakta till fenomenet

Med vårt fenomen i fokus och med inriktning mot biologi har jag bland annat hittat följande som kan vara bra att ha med sig om man skulle vilja jobba vidare och/eller djupare med detta fenomen med elever i olika åldrar:

Grädde

• Grädde är det fettlager som bildas på ytan av mjölk som får stå orörd, kan även skummas eller avskiljas i en separator. Produkter som kallas grädde måste ha en lägsta fetthalt av 12 %. Grädde är en vattenemulsion av fett som har avskiljts från mjölk. Exempel på fler emulsioner är majonnäs och de flesta hudkrämer. Det mesta av grädden är homogeniserad som är processen i ett mejeri där mjölkens fett finfördelas så att det inte klumpar sig utan håller sig jämt fördelat i produkten. Det är fettkulorna i mjölken som går sönder och mindre fettkulor bildas. Grädde som är över 40 % behöver inte homogeniseras och det är till exempel vispgrädde bara för de stora fettdropparnas förmåga att binda luft till ett hållfast skum som blir vid vispning. Grädde och gräddprodukter tillverkas av mjölk som först separeras i grädde och skummjölk. Därefter återblandas det i olika mängder och på så sätt får man produkter med olika fetthalt. Alla mjölkprodukter pastöriseras vilket är en värmebehandling som dödar sjukdomsalstrande bakterier och virus. Då värms vispgrädde upp till 84 grader eller högre under tre till fem sekunder vilket är något som varierar beroende på vilken produkt det är. Vid pastörisering förstörs bakterier och enzymer vilket förbättrar produkternas hållbarhet.

• Vanligtvis använder man grädde i matlagning, garnering och fyllning. Vanligtvis har vispgrädde en fetthalt på 40 %, mellangrädde ungefär 27 %, matlagningsgrädde ungefär 10-15 % och kaffegrädde ungefär 10 % i fetthalt. Det var från 1990 in i början av 2000- talet som man började dricka mer ohomogeniserad mjölk. Den mjölken men drack innan industrialiseringen var skummjölk. Grädden var dyr och användes till smör och ost på grund av de varornas hållbarhet. För att en mjölkprodukt ska definieras som grädde måste den innehålla en viss mängd mjölkfett. Gränsen går vid lägst 10 gram per 100 gram produkt. Produkten får inte heller innehålla något annat fett än mjölkfett. Egenskapen hos mjölkfett är sammansättningen av fettsyror och naturliga smakämnen. Grädde och gräddprodukter svarar för 6 % av vår totala fettkonsumtion. I mjölkfett utgörs ungefär 10 % av mättade fettsyror, 25 % enkelomättade och 2 % fleromättade fettsyror. Resten utgörs av glycerol, steroler och transfettsyror.

Däggdjur

• Däggdjur även kallat Mammalia: Honorna har bröstkörtlar som avsöndrar näringsrik mjölk till ungarna i början av deras utveckling. Alla däggdjur förutom kloakdjur föder levande ungar. Den senaste statistiken visar att det finns 5400 arter vilket är uppdelat på 1200 släkten, 153 familjer och 29 ordningar. Däggdjuren lever på land, i vatten och i luften. De finns över hela jorden med undantag från djuphavet (de världshav som har från 300 meters djup, vanligast är att det är mer än 2000 meters djup vilket innebär att det knappt eller inget solljus når ner) och centrala Antarktis. Däggdjurens kroppslängd varierar mellan 30 millimeter till över 30 meter. Lika mycket som deras kroppslängd varierar, varierar nästan däggdjurens levnadssätt lika mycket. När dinosaurierna försvann för cirka 65 miljoner år sedan blev däggdjuren den dominerande gruppen bland levande ryggradsdjur. Honorna hos däggdjuren har en dubbel uppsättning X-kromosomer medan hanar har en uppsättning X-kromosomer och en med Y-kromosomer. Alla däggdjur har även ett hjärta med fyra kamrar vilket är en egenskap som gör att lungorna får syresatt blod i rätt mängd.

Referenser:
http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/fakta_om_mjolkprodukter/grundfakta/gradde_-_grundfakta

http://www.ne.se/gr%C3%A4dde

http://www.ne.se/d%C3%A4ggdjur

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/daggdjur.1067.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A4dde

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Bedömningsmall

Vi har tillsammans i hela basgruppen utvecklat en bedömningsmall som underlag för våra observationer.

Bedömningsmall

Styrdokument:

Vilka möjligheter ger läraren eleverna att förstå luftens egenskaper? Hur och vad?

Visparnas utveckling, hur läggs de fram för eleverna?

Vilka möjligheter ges till eleverna att arbeta med ett naturvetenskapligt arbetssätt? Lägger läraren sig i för mycket/lite?

Lärarens perspektiv:

Hur och vad tar eleverna själva upp under lektionen, elevernas frågor och synpunkter? Hur bemöter läraren detta?

Hur synliggör läraren lärandeobjektet under lektionen?

Hur tar eleverna hjälp av varandras kunskaper och tankar? (Hör ihop med språk)

Språk:

Vad säger redskapen till eleverna om vårt fenomen?

Hur lyfter elevernas redskapens funktion? Barnen idéer kring det.  

Hur använder läraren språket för att ge eleverna möjlighet att förstå fenomenet?

Medborgare/samhällskoppling:

Hur vår livsstil ser ut nu och då?

Hur det påverkat oss som använt det?

Hur har man kommit fram till att skapa just en elvisp?

Arbete den 7/3

Idag har vi finslipat på lektionsplanering och gjort en del ändringar. Vi har även diskuterat vad handledningen har gett oss. Till nästa handledning den 23 mars genomför vi våra lektioner. Fram till nästa tillfälle arbetar vi enskild och utvecklar vår egen kunskap om vårt fenomen. Vi har även gjort Cartoonen.

Lektionsplanering:

Fenomenet: Varför rinnande grädde blir tjock med fokus på teknik och luftens samarbete

Materia: Grädden – vad innehåller grädde

Energi: Människans kraft och fettet i grädden

Teknik: Visparna

Liv: Människorna och djuren

· Vi har gjort en tankekarta för att se vad som finns runt omkring och vad vi ska söka fakta om.

Intervjufrågor: (3-4 barn)

· - Vad är grädde?

· - Hur kan man få rinnande grädde tjock? På vilka olika sätt? (kring frågor – cartoon frågan)

· - Varför tror ni att rinnande grädde blir tjock?

Lektionsutkast: (Halvklass)

Vad

· - Experiment med grädde med hjälp av olika tekniker

Hur

· - Visa cartoonen och diskutera utifrån den. Lyft andra elevers åsikter som inte är med på cartoonen., hur rinnande grädde blir tjock.

· Experimentet

o Förklara vad det är de ska göra. Vi gör experimentet med ägget (ej röra med något)

o Barnen får ställa en hypotes om vad de tror kommer att hända i klassen. Vi skriver deras förslag på tavlan. ”Vad tror ni händer?” ”Tror ni det kommer vara någon skillnad i de olika stationerna?” Gör en tankekarta på tavlan gemensamt.

o Trävisp, vanliga visp, elvisp, vevvisp/ballongvisp, burk (ca 2 elever per redskap)

o Skriva upp på tavlan när ett redskap är klart.

· - Diskussion efter ”Vad hände?” ”Varför blev det så?”

· - Fakta med fokus på luften och teknikens samarbete. (Pga av den här forskningen kring luften har denna teknik utveckling skett)

o Vad tror ni kommer in i grädden när man vispar? Vad är det vi har runt omkring oss? Med hjälp av att man vispar kommer det in luft i grädden och det blir luftbubblor. Ev. visa på tavlan. Vad händer om grädden får stå ett tag? Luftbubblorna går sönder och grädden blir lösare. Jämföra med såpbubblor.

o Teknikens utveckling: börja med trävisp, sedan kom handvisp, sedan kom elvisp. I alla redskap kommer det in luft men med hjälp av elvispen går det fortare och det kan man inte göra med mänsklig kraft. Elvispen kom för ungefär 100 år sedan.

Varför

· För att barnen ska få möjlighet att upptäcka luften och teknikens samarbete med hjälp av grädde.

Mål utifrån kursplanen i de naturorienterade ämnena och teknik ska dessa punkter behandlas i årskurs 1-3. (Lgr 11)

· - Människors användning och utveckling av olika material genom historien.

· - Luftens grundläggande egenskaper.
- Hur föremålen i elevernas vardag har förändrats över tid.

Vi vill att eleverna ska få en förståelse för teknikens utveckling och hur det har påverkat människan livsstil. Vi vill även att eleverna ska få en förståelse för att luften kan påverka ett materia.

I kursplanen (Lgr 11) står det att eleverna ska använda sig av enkla naturvetenskapliga undersökningar som arbetssätt vilket vi låter dem göra vid vårt lärandetillfälle.

Utifrån läroplanen (Lgr 11)

· - Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga och tekniska i samhällsliv och vardagsliv.

I vår lekionsplanering får eleverna arbeta med olika redskap (vispar) ur ett variationsperspektiv för att förstå fenomenet.

/hela basgrupp 5a