Liv och energi!

LIV
Mjölk är ett sekret som bildas i mjölkkörtlarna hos däggdjur. Mjölken ska täcka näringsbehovet hos en nyfödd. Mjölken hos en ko innehåller närande protein, socker, fett och 14 av 18 viktiga vitaminer och mineraler. Mjölkens sammansättning varierar vid olika tillfällen. Råmjölken (kolostrum) är den mjölk som finns de första dagarna efter kalvning, den skiljer sig från den vanliga mjölken genom att innehålla betydligt större mängder proteiner, antikroppar och antibakteriella ämnen. Råmjölk är hos många djurarter av stor betydelse för den nyföddes infektionsskydd.

Kalven diar de första 6 månaderna. Den allra första mjölken, som kalven får, är mycket viktig. Efterhand börjar kalven själv att beta och slutar nu dia. Vid c:a ett års ålder är kalven stor nog att klara sig själv. Hos mjölkkor skiljer man kalven från kon, så snart den fått råmjölken. Kalven uppföder man med flaska, medan man mjölkar kon och säljer dess mjölk. En ko kan ge mjölk i 10 månader efter att den har kalvat.

Energi
Alla däggdjur kan producera mjölk, och den utgör födan till ungarna under deras första tid. Mjölk består av vatten, fett, protein, socker (mjölksocker) och olika mineraler, bland annat kalk. Även om mjölk innehåller i stort sett samma ämnen hos till exempel en säl, en ekorre och en människa, så är det ganska stor skillnad på sammansättningen hos olika djur. Mjölk från en säl innehåller nästan 50 % fett, medan fettet i komjölk ”bara” innehåller cirka 4 % fett.
Den mjölk som används som livsmedel är vanligen mjölk ifrån nötkreatur, men mjölk från till exempel get och buffel används också, framför allt till osttillverkning.
I Sverige har vi alltid haft en stor mjölkproduktion och konsumtionen av mjölk och mejeriprodukter är därför stor jämfört med andra länder.
Vårt behov av näring som protein, vitaminer och mineralämnen är ungefär lika stort hela livet. Mjölk och mjölkprodukter är våra absolut viktigaste kalciumkällor. Kalcium bygger tillsammans med vitamin D och kroppens rörelser genom motion och fysisk aktivitet upp skelettet.
Källor:

http://www.menyse.com/3.11849/varufakta/om-mjolk

http://www.dolceta.eu/sverige/Mod8/IMG/pdf/faktablad_-_mjolk_och_mejeriprodukter.pdf

http://svenska-djur.se/sv%C3%A5r/djur/Ko/alla%20avsnitt/

http://www.arla.se/default____17571.aspx


// Therese

Seminariet Etik 29/3-11

Här följer kortfattat vad vi diskuterade i punktform:

• Vi diskuterade de tre aspekterna: moraliska reaktioner, normer för korrekt handling och etiska reflektioner.


• Vi tog upp det etiska perspektivet, varför vi valde ett visst innehåll. Vi ville ha ett innehåll som knyter an till barnens vardag och något som barnen kan känna sig delaktiga i. Vi tog även upp lite om styrdokumenten.


• Vi diskuterade innehållet som vi valt att arbeta med med fokus på etik.


• Vi diskuterade också att det är viktigt att veta ifall ett barn har varit med om en hemsk händelse eller situation, för att var beredd på vad som kan dyka upp i barnets handlande eller samtal för att lättare kunna bemöta det på ett bra sätt.


• Att olika religioner kan se på saker på olika sätt, och att det är viktigt att vara medveten om att det ofta finns barn med olika religioner i ett klassrum.


• Att vi som människor kan ha olika normer för vad vi anser är korrekt att göra i olika situationer.

Alla i basgruppen var närvarande vid seminariet.

Uppdaterad Cartoon

Här kommer en uppdaterad version av Cartoonen. Bilden är klickbar för större storlek.
/hela basgrupp 5a

Luftbubblor och fettdroppar

Lite mer fakta till vårt fenomen och nu med inriktning mot vår fråga på Cartoonen ”Hur/varför blir rinnande grädde tjock”.

Luften är avgörande när man vispar grädde. Skulle man kunna få ett ställe där ingen luft existerade alltså ett vakuum så skulle det inte gå att vispa grädden. Att grädden blir tjock när man vispar är att den binder luft. Det är fettdropparna i grädden som binder ihop grädden så luftbubblor bildas och gör det till ett skum. Det bildas luftbubblor med hållfasta väggar. Samtidigt som fetthalten på grädden är avgörande och bör vara minst 40 % som vispgrädde har. Kyla och högre fetthalt gör att det blir stabilare väggar på luftbubblorna i grädden.

Om man vill veta hur mycket rinnande grädde blir när den är färdigvispad kan man tänka på att den blir ungefär den dubbla volymen men det beror även på hur mycket man vispar. Vispar man löst blir den inte tillräckligt luftfylld och vispar man för hårt blir den för kompakt. I vispad grädde är fettet i grädden utspätt genom att fettdropparna har gjort att luftbubblor har bildas och genom det har volymen blivit mer än när den var rinnande. Vilket innebär att vispad grädde innehåller mindre mängd fett när den är vispad än rinnande. Vilket man kan se om man vispar grädde och sedan låter det stå ett dygn. Då har grädden ”falligt ihop” lite och skulle man låta den stå tills den (om det hade gått) blivit rinnande igen så skulle det vara mindre mängd än från början genom att några fettdroppar/fettbubblor gått sönder eftersom luftbubblornas väggar är olika fasta.

Referenser
http://tedags.nu/index.php?main_page=page&id=72&chapter=5

http://www.milko.se/templates/Search.aspx?id=24&search=gr%C3%A4dde

http://spa.118100.se/gr%C3%A4dde

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Grädde är en emulsion av små mjölkfettdroppar i vatten, som har en yta av proteiner som fungerar som ett slags emulgeringsmedel och hjälper då fettet att trivas bättre i vattnet. När man vispar grädde gör detta att fettdropparna bildar halvstabila nätverk runtomkring och mellan luftbubblorna. Samtidigt skavs fettets skyddande lager av proteiner bort så att fettdropparna klibbar ihop sig.

Ju längre man vispar desto mer klibb blir det. Därför är det bra att vispa med lägre hastighet för att få ett bra fluff i grädden. Snabbvispar man grädde kan skummet rasa ihop i en hög eftersom det stabiliserande fettnätverket saknas. Detta stabila nätverk får man däremot om man nöter mekaniskt på grädden. Gräddens fetthalt är av betydelse för att få den vispbar och stabil på egen hand. Under 30% fett är för magert för att uppnå detta. Om grädden inte är tillräckligt kall klibbar bara fettet ihop istället för att lägga sig i de stabiliserande klibbande lager kring luften i gräddens skum. Detta bildar istället smörkorn som inte är lika trevliga att få i munnen eftersom man får en smörsmak på grädden. Helst ska grädden kylas till 5 grader i minst 12 timmar och vispas medan den fortfarande är kall, då hinner fettet bilda vassare kristaller som skaver av det skyddande skiktet runt fettsfärerna bättre. Små kristaller av stelt gräddfett (som det blir av kall grädde) hjälper till att stabilisera gräddskummet. Grädde som är rumstempererad eller är snabbkyld får en svagare fettstruktur än den kalla. Vispare man sedan sakta med elvispen eller med handvisp får man in mer luft och belönas med en fluffigare och mer stabil grädde.

http://matmolekyler.taffel.se/2009/04/12/perfekt-vispad-gradde-hurda/

Mjölk

Mjölk är en vätska som kommer från däggdjurshonors mjölkkörtlar, den är avsedd som näring till deras ungar i början av livet. För att kon ska kunna producera mjölk måste den få minst en kalv varje år eftersom hon knappt producerar något efter

Innan mjölken åker till butikerna behandlas den i olika steg. Den genomgår separering då grädden frånskiljs så att det endast blir skummjölk kvar, standardisering där man tillsätter eller tar bort fetthalt i mjölken så att man tillverkar till exempel mellanmjölk och lättmjölk. Homogenisering där fettpartiklarna finfördelas så att inte mjölken skiktar sig, vitaminisering och pastörisering där man dödar bland annat bakterier som är skadliga.

Före den industriella revolutionen i Sverige så var mjölkproduktionen väldigt begränsad. Det var nästan bara ost och filmjölk som kunde expoteras längre sträckor utan att bli dåliga. Den färska mjölken använde man bara för hushållet. I Sverige blev mjölkindustrin mer framgångsrik under 1900-talet på grund av att modernare metoder användes så som pastörisering och förpackning.

källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%B6lk

Fakta till fenomenet

Hittade lite mer fakta men med lite mer inriktning mot fysik och kemi då det handlar om luften (som är avgörande i vårt fenomen).

Det som omsluter jorden är jordens atmosfär. Atmosfären består av ungefär 78 % kväve och 21 % syre vilket man inte kan urskilja med blotta ögat. Kvävets kemiska tecken är N och vid vanligt tryck och rumstemperatur en färg, smak och luktlös gas. Människokroppen innehåller ungefär 3 viktprocent kväve. Syrets kemiska tecken är O och är precis som kväve en färg, smak och luktlös gas. En vuxen människa består till 65 % syre. Syre bildar tillsammans med andra grundämnen kemiska föreningar till exempel ihop med väte i vatten. Kväve och syre tillsammans med argon som är ett icke-metalliskt grundämne och den vanligaste ädelgasen och andra gaser står för mer än 99 % av atmosfärens massa. Denna gasblandning kallas vardagligt för luft. Luften består även av en varierande mängd vattenånga vanligtvis från 0 till 1,5 till 2 %. Atmosfären skyddar livet på jorden genom att den absorberar skadlig strålning från solen, kosmiskt strålning från rymden, minskar temperaturskillnaderna mellan dag och natt och att höga medeltemperaturen på jorden. Atmosfären har inget klart slut utan tunnas gradvis ut i rymden.

Referenser
http://www.ne.se/kv%C3%A4ve
http://www.ne.se/luft
http://www.ne.se/syre
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordens_atmosf%C3%A4r

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)