Seminarium 24 januari
Till detta seminarium läste vi i boken Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression (Andersson, 2008)
- Vi känner att det mesta som stod i boken och det som har lyfts fram under föreläsningarna går mot samma håll: helhet, ämnesintegrerat, översikt över årskurserna, teori och praktik. Vi diskuterade olika sätt att se på det och kom fram till att det är viktigt att se naturvetenskap som en helhet och att det är viktigt att man blandar teori och praktik. Viktigt är det också att inte dela på ämnena inom naturvetenskap för mycket utan att man ser dem som en helhet.
- Vi har diskuterat om olika slags progressioner och integration i olika aspekter.
- I diskussionerna har det kommit fram att vi anser att man ska se barnens hela lärande i alla olika åldrar och planera utifrån det. Att det är viktigt att man ser vad de har arbetat med i förskolan men även tar reda på vad de ska arbeta med på gymnasiet för att kunna planera och förberedda till det. Att man ser hela årskursspannet F-9 för att komma in i tänket och att man tidigt börjar med olika begrepp för att barnen ska få med sig innebörden i dem som de sedan kan bygga vidare på i takt med sin utveckling.
- Diskuterat vikten av en varierande undervisning, tydligt mål, syfte till lektioner och elevernas delaktighet. I det har vi många gånger kommit fram till att det är viktigt med ett konkret arbetssätt i många situationer för att kunna visa tydligt vad man pratar om. Samt att repetera för att ge barnen möjlighet att ta in i flera sammanhang och vid flera situationer kunna knyta an till samma innehåll men även komma åt barns olika sätt att lära.
- Diskuterat planering nerifrån och upp utifrån bokens beskrivning (som vi tycker är ett bra förhållningssätt), samt överordnade och underordnade begrepp kopplat till planeringen i naturvetenskapsundervisning i ett F-5 perspektiv.
- · Vi har sett ute i verksamheterna att det är lite fokus på naturveteskap och mycket fokus på svenska. I dag har vi diskuterat varför vi tror att det är så men även hur det skulle kunna se ut, eftersom naturvetenskap är en del av vår vardag bör det få större plats i undervisningen tycker vi. I den undervisning vi har sett så är det ofta barnen får med sig ytkunskaper där tex barnen får med sig att man får mjölk av kon men inte vad man använder det till och vilka djur som ger mjölk och dess skillnad. Eller planeternas namn men inte varför vi bor på jorden och inte på Mars. Vi skulle vilja se att barnen mer beskriver, diskutera och samtalar än bara rita och skriva ren fakta för att få mer grundläggande kunskaper. Samt även ett växelspel mellan teori och experiment (praktik). Vi tycker att det känns som att lärarna gör det svårare för sig än vad det behöver vara och därför inte får in naturvetenskap i olika delar i undervisningen utan ser det som en enskild del som tar mycket tid av läraren. Vi tror även att det kan beror på lärarens förkunskaper vilket man inte ska se som något hinder då man i dagens samhälle kan finna information på många sätt. Att man ska våga mer än vad man gör och inte bara arbeta utifrån en lärobok utan göra studiebesök och vara ute i naturen (uppleva). Ta hjälp av varandra i arbetslaget för att få tips och idéer men även för att få reflektioner på den undervisning man gjort.
- Vi har diskuterat olika planeringar och innehåll. Där vi fört fram vikten av att utgå från vad som är viktigt för barnen, i deras samhälle och framtid. Även utifrån barnens nivå, ålder och intresse.
- Diskuterat kring förskolan och skolans roll och dess samspel. Känns som många känner att det är många krav i skolan och därför behöver ett strukturerat arbetssätt, mycket kvantitet istället för kvalité. Många tänker ”att ska jag göra det jag gör nu och ett mer kreativt sätt så hinner jag aldrig”. Men vi tycker att man inte ska se det så utan att man ska våga förändra och ha ett varierat arbetssätt och trots det kommer uppnå målen och kanske finner barnens intresse mer. Även använda naturen till alla ämnen tex även till svenska (bokstavsträning) och inte bara ha det som ett enskilt ämne.
- Diskuterat olika utvärderingar och olika sätt att utvärdera både utifrån vad barnen kan och vad de har fått med sig under ett arbetsområde. Där det är viktigt att både planera utifrån ett moment men även efter flera moment.
Hej! Jag håller med det ni skriver utifrån Andersson (2008) om att ämnesintegrera för att barn/elever ska förstå helheten utifrån de olika delarna. Det tycks allt för ofta vara en dålig uppföljning i vad barn gör/lär på förskolan och vilka deras förkunskaper är. Särskilt i förskoleklass där det ska "lekas" och inte undervisas. Jag har hört fler pedagoger som anser att de arbetar med saker som hör till skolan. Varför samarbetar man inte mer och tar vara på barns erfarenheter? Den röda tråden som bord löpa genom deras utveckling klipps i stället av och man börjar om. Mvh. Jeanette Svedjeland Basgrupp 8a.
SvaraRaderaTycker det är intressant det du säger Jeanette, som även jag själv har sett på förskolan att många förskolelärare tycker att de arbetar med något som tillhör skolan. Förstår inte riktigt deras tanke varför inte bara arbeta med sådant som intresserar barnen och med hänsyn av hur de utvecklas anpassa verksamheten efter det. Tycker inte man ska kategorisera vad som tillhör förskolan respektive skolans arbete. Instämmer med dig om att den röda tråden ska genomsyra och löpa under hela barnets uppväxt inom förskola och skola så att den blir en progression i barnets kunnande och att barnet då känner att den utvecklas.
SvaraRaderaAndersson (2008) beskriver att Sverige vill tillhöra ett av världens ledande länder när det gäller utveckling och forskning inom naturvetenskap och teknik. Då gäller det tror jag att man inspirerar barnen för att de ska bli intresserade, då ett intresse krävs enligt mig för att man ska ta till sig information och göra till sin kunskap. Detta arbete ska börja redan tidigt i förskolan för att barnen ska få en uppfattning om världen den lever i och vilken roll man har som individ. Samtidigt som det är viktigt att tänka på att inte ta för stora perspektiv utan att det är relaterat till barnet och dess ålder. Andersson (2008) betonar att människan i alla tider har försökt att förstår och begripa sin omvärld. I dagens samhälle har man mycket kunskap men samtidigt ska man klara av att orientera sig i denna komplexa värld med en mängd information. Där är vi lärare viktiga tror jag att hjälpa och stötta barnen att urskilja (vad som är viktigt just nu) och ta en sak i taget för att skapa en förståelse som leder till kunskap. För att barnen ska få med sig en djup och inte enbart ytlig kunskap är det viktigt att ha ett varierat arbetssätt vilket passar naturvetenskap och teknik tycker jag då man till exempel både kan experimentera och läsa sig till fakta på olika sätt. Jag anser att en djup kunskap krävs för att man ska förstå vilken roll man som individ har i samhället och till att skapa en hållbar utveckling. Ett av områdena Andersson (2008) tar upp är att människans utsläpp av växthusgaser förstärker växthuseffekten vilket leder till global uppvärmning. Uppvärmningen förväntas bli mer påtaglig under 2000-talet vilket medför konsekvenser för jordens befolkning. Eftersom skolans grundläggande värden är ansvarstagande så är det skolans uppgift att arbeta med detta område som är en av de aktuella frågorna som finns i samhället. Vilket även betonas i Lpo 94 ”eleverna ska få insikter så att de själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna”. Vilket jag tycker visar på att både forskning och läroplaner visar att det är skolans uppgift att eleverna får med sig att skapa respekt för vår gemensamma miljö men man ska inte glömma att det är ett arbete som måste börjas i förskolan enligt mig för att kunna skapa en hållbar utveckling.
/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)
Hej!
SvaraRaderaHållbar utveckling är ett ämne som vi inte kan börja med för tidigt men det är viktigt hur vi lägger fram det och dess innehåll. Didakiken i undervisningen är viktig här och särskilt då vi handskas med små barn i förskolan och barn i grunskolans tidiga år. Vi vill inte "skrämma" barn hemska framtidvyer, men det är viktigt att de lär sig varför vi ska vara rädda om vår miljö. Du nämner individens roll i samhället för att skapa en hållbar utveckling. Jag håller med dig att det behöver förstås av barn och elever att varje enskild individs insats har betydelse. Andersson (2008)tar upp bland annat utsläppen vi gör i naturen, växthusgaser är ett svårt och abstrakt begrepp som behöver förklaring för att bli konkret. Det räcker med att gå en promenad för att se hur det ser ut på gatorna. Slänger folk skräp i papperskorgen eller på marken? Vad uppmärksammar barnen om vi inte påpekar det? Man kan göra en planerad utflykt till ett mysigt ställe och förbereda med att "skräpa ner" där man tänkt vara. Hur reagerar barnen? Det kan väcka tankeställare, frågor och intresse. Mvh. Jeanette Svedjeland basgrupp 8a.
Referenser:
Andersson, B. (2008)"Grundskolans naturvetenskap. -Helhetssyn, innehåll och progression". Lund: Studentlitteratur