Slut!

Nu anser vi i basgrupp 5 a att vi har gjort klart våra inlägg i bloggen!

/Jenny, Emilia, Therese och Elina

Förberedelse för exkursion

Rullstensås
När inlandsisens yta smälte så började vatten rinna på isen. När det rinnande vattnet nådde en spricka i isen rann det ner i den. Till slut så samlades stora mängder smältvatten som älvar som rann inuti isen. Vattnet rann fort och med kraft och förde på så sätt med sig sand och grus som slipades mot varandra inne i isen. När isen sedan försvann helt så fanns allt det slipade gruset och stenarna kvar som långa korvar. Detta kallas för rullstensåsar på grund av att det är åsar som består av rundslipade stenar och grus. Förr i tiden hade rullstensåsarna en viktig funktion för att man ofta anlade vägar uppe på toppen av dem, eftersom topparna ofta är platta. Rullstensåsarna kan vara flera mil långa, därför var det bra att bygga vägarna där. Framförallt tallen trivs att växa på rullstensåsarna eftersom de trivs att växa i sand. Det kan ofta vara så att rullstensåsarna är naturliga broar eller bryggor över sjöar eller vattendrag som de går rätt igenom. Längden kan vara allt från ett hundratal meter upp till 50 mil och höjden ligger på mellan några meter upp till mer än 100 meter. De djupare delarna används som goda grundvattenmagasin och sanden samt gruset i åsarna är en viktig naturresurs. Sveriges största rullstensåsar finns framförallt i östra Svealand exempelvis Uppsalaåsen eller Stockholmsåsen. Bland Sveriges längsta åsar finns Badelundaåsen som sträcker sig mellan Nyköping och Siljan. I och kring Skövde finns också rullstensåsar exempelvis Getaryggen som ligger mellan Skövde golfbana och Hentorps bostadsområde, det finns en ca kilometer lång promenadstig på den.



Väg på rullstensås.
http://home8.swipnet.se/~w-80425/bes-sde.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rullstens%C3%A5s


http://www.grundskoleboken.se/wiki/Sp%C3%A5ren_efter_istiden
http://mailsend.ne.se/rullstens%C3%A5s

Vulkanism och Pangea
Pangea är den enda och väldiga landmassan som fanns för cirka 200-300 miljoner år sedan. Det är ett grekiskt ord som betyder ” alla länder”. Det var ett c-format kontinentalt pussel som sträckte sig från Nordpolen till Sydpolen. Pangea bildades genom sammanslagning av tidigare kontinenter. För cirka 180 miljoner år sedan började sedan Pangea spricka upp först i två delar och sedan till våra nuvarande kontinenter. Under tiden som Pangea bildades inföll också det största utdöendet i jordens historia och 95 % av alla organismer dog ut. Det finns fortfarande kvar några bergskedjor som bildades när Pangea uppstod exempelvis Appalacherna i Nordamerika, Uralbergen i Ryssland och Atlasbergen i Afrika.
http://www.nimade.info/miljo/2010/10/Vad-var-Pangea.html
http://www.ne.se/pangea
Vulkanism
Vid ett vulkanutbrott tränger magma (het bergartsmälta) upp till jordens yta och rinner ut som lava. Mycket av magman når aldrig jordytan utan stelnar istället djupt nere i jordskorpan eller i de gångar som finns på vägen upp. Vulkanism på jordytan och magmatism djupare ner i jordskorpan är därför besläktade fenomen.
Vulkanism sker främst i gränserna mellan plattorna i jordskorpan som kallas kontinentalplattor och rör på sig hela tiden. När två plattor glider isär tillräckligt mycket kan magma tränga upp och leda till ett vulkanutbrott. Det förekommer även heta fläckar med vulkanism mitt inne i en platta så kallade ”hotspots”(heta fläckar) om jordskorpan är tunnare än vanligt. Man vet inte hur många vulkaner som är aktiva på jordklotet på grund av att det beror på vad man räknar som en vulkan, samt för att mycket av vulkanismen sker i det fördolda djupt nere i havsbotten. Även när en vulkan inte har utbrott märks ofta en viss aktivitet i form av utströmmande gaser och varmt vatten i gejsrar och heta källor runt vulkanen.
Man försöker förutsäga vulkanutbrott genom att man mäter förändringar i marklutningen eftersom detta påverkas av stigande magma inne i vulkanen. Ett vulkanutbrott innebär förstörelse för de människor och natur som finns nära vulkanen. De flesta vulkaner finns runt Stilla havet. Även i Sverige har vi haft vulkanutbrott, senast var dock för 150 miljoner år sedan.
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/vulkanerochjordbavningar/vulkanerochvulkanism.1070.html
http://www.ungafakta.se/vulkaner/
// Therese

Kalkälskande växter och Allemansrätten

Allemansrätten

Allemansrätten ger oss en möjlighet att röra oss fritt ute i naturen. Du använder dig av den när du till exempel promenerar, joggar eller bara sitter på en sten. Vi måste ta hänsyn och ansvar för natur, djur vilket innebär att vi inte ska störa eller förstöra. Det gäller alla människor och har en stor betydelse för våra möjligheter att vistas i naturen. Begreppet allemansrätten är inte äldre än från 1900-talet men många nämner det redan som ett kulturarv.

Allemansrätten är inskriven i Sveriges fyra grundlagar men är ingen lag. Däremot omges den av andra lagar som sätter gränser och beskriver vad som är tillåtet.

Det kan även finnas skyddade platser där allemansrätten är antingen begränsad eller utökad. Dessa platser är ofta olika nationalparker eller liknande. På dessa platser kan reglerna vara olika och skilja sig beroende på vad det är för ställe. Det kan handla om att man till exempel inte får elda eller ha med sig hund. Dessa regler finns oftast uppsatte med skyltar så att man tydligt ser vad som gäller. Det finns en symbol som ser ut som en stjärna och kan vara målad på ett träd eller finnas på små skyltar. Stjärnan är symbolen för skyddad natur och visar att det finns särskilda bestämmelser på platsen.

Anledningarna för att vara ute i naturen har förändrats genom åren, förr handlade det mest om upplevelserna av naturen och idag handlar det mer om aktiviteter. Aktiviteter kan till exempel vara cykling och klättring. Eftersom vi i dagens samhälle ofta bor i städer och tättbebyggda områden så blir det ett högre tryck på de naturområden som finns runt omkring oss. Detta leder till att mark och växter slits ut. I och med detta ställs det nya krav på allemansrätten. Det är värdefullt för friluftslivet att det finns tillräckligt med mark för allmänheten, både nu och i framtiden så att vi får fortsätta röra oss fritt i naturen.

Källa: http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/

Kalkälskande växter

Vattnet i marken är oftast surt och kan jämföras med apelsinjuice. Om det finns mycket kalk i marken stiger pH värdet och det blir mindre surt. Växter får på så sätt olika smaker. Några växter som gillar den kalkrika marken är till exempel blåhallon och getväppling.

Källa:http://www.malmo.se/download/18.4ecfe75e1245d916760800030392/Klagshamnsudden+090508.pdf

Några fler växter som gillar kalk är bland annat: Lönn, bok, ask, syren och tulpan.

källa:http://www.funboplantskola.se/meny/lathunden/kalk.htm

/ Elina Hille

Landhöjning och Vastgötabergen

Landhöjning

Landhöjning är en höjning av jordskorpan i förhållande till havsnivån. Landhöjningen kan ske på olika sätt, den landhöjning som sker här i Sverige kallas postglacial höjning. Postglacial landhöjning innebär att jordskorpan återvänder till ett mekaniskt viloläge efter att ha befriats från tryck av inlandsisen. Detta skedde främst under den senaste istiden. Landhöjning handlar med andra ord om det som sker mer jordskorpan när inlandsisen drar sig tillbaka. Landhöjningen i Sverige sedan istiden är ca 300 m. Landhöjningen varierar i Sverige och är som störst längst Bottenvikskusten och som minst i Skåne. På 1800-talet högg man, på Celsius förslag, in vattenmärken i klippor längst kusterna för att kunna mäta landhöjningen. Landhöjningen avtar successivt och i dagsläget är sker landhöjningen med 8 mm per år.

Det andra sättet en landhöjning kan ske på kallas orogenisk landhöjning och det är på detta sätt bergskedjor bildas. Denna höjning sker genom en geologisk process som får landskapets höjd att öka över havsnivån. Att detta sker beror på att havets totala vattenmängd förändras samt temperaturen på vattnet.

http://www.ne.se/landh%C3%B6jning

http://sv.wikipedia.org/wiki/Postglacial_landh%C3%B6jning

http://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning

http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=15100

http://www.geologivagen.se/faktabladomgeologi/landhojningen.4.1b6d7ca710edc795ad380001206.html

Västgötabergen och dess ingående bergarter

Västgötabergen är ett samlingsnamn på platåbergen som finns i Västergötland, totalt finns det 13 stycken. Dessa berg består av sedimentära bergarter (med sedimentära bergarter menar man kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer) som avlagrats under 130 miljoner år under de tidsperioder som varit. Under tidsperioden perm trängde magma upp ur sprickorna i berget och täckte de sedimentära bergarterna med ett diabastäcke. Diabasen skyddar de underliggande lagren mot erosioner och det är det är diabasen som givit bergen deras platåliknande utseende.

Bergen består bland annat av diabs (kallas även trapp), skiffer, kalksten, alumskiffer, sandsten, prekambriska bergarter. Det finns en regel för att komma ihåg vilka bergareter de flesta västgöra berg består av, USA kl 3. (Urberg, sandsten, alumskiffer, kalksten, lerskiffer och trapp). Alla utom ett av de 13 västgötabergen har ett diabastäcke.

http://friatlasgis.sna.se/sna/webb.atlas?book=X&page=X_14_1.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stg%C3%B6tabergen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Billingen

Förberedelse till exkursionen

Istiden

En period i jordens historia är istiden. Dess kännetecken är att stora landområden var täckta med is (glaciärer). Istiden består av flera tidsperioder, totalt åtta då isen har smält en del och sedan blivit mer igen. Den senaste istiden i Nordeuropa är weichselistiden som varade för cirka 115 000 till 11 500 år sedan. Fram till cirka 70 000 år sedan blev klimatet måttligt kallt och inlandsis förekom endast under kallare faser framför allt i norra och mellersta Skandinavien. För ungefär 70 000 till 25 000 år sedan var istidens huvudfas. Det var då som den hade sin största utbredning. För ungefär 17 000 år sedan började delar av Sverige att smälta fram. 8500 år före Kristus var medeltemperaturen som nu och därmed var istiden officiellt över. De sista resterna av glaciärisen smälte bort under det följande årtusendet. Viss forskning visar på att hela jorden en gång för 650 miljoner år sedan har varit täckt av glaciärer. En glaciär är omsatt av is och snö som är satt i rörelse av sin egen tyngd. Glaciärer utgör jordens största resurs av sötvatten och den näst största ansamlingen vatten efter oceanerna. I Östantarktis finns världens största glaciär. Man har även hittat flyttblock (stora stenblock som har transporterat med hjälp av is) i namibiska öknen som bekräftar den teorin om att hela jorden har varit täckt av is. Under de två senaste geologiska tidsperioderna (pleistocen och holocen) har många omfattande glaciärbildningar uppstått.

Man kan hitta olika spår av istiden bland annat i form av isräfflor som är spår av glaciärer. Det är sten och block i glaciärens botten som bildar repor när glaciären förflyttar sig som är bara ett par centimeter djupa. Dock finns exempel där räfflorna är djupare. Från den senaste istiden finns avlagringar som till exempel Brösarps backar som ligger i östra Skåne. Området är bland annat känt för sin flora. Cosquergrottan som är en undervattens grotta som ligger i södra Frankrike. Grottöppningen lades under vatten när havsytan steg över 120 meter. Det var Henri Cosquer som hittade grottan år 1991. Sundet som skiljer Storbritannien från det europeiska fastlandet och är förbindelsen mellan Atlanten och Nordsjön är den Engelska kanalen. Sundet är ungefär 600 kilometer långt. Efter den senaste istiden var sundet torrlagd och den öppnades för ungefär 8000 år sedan.

Biotoper

Biotop är en biologisk term för en typ av omgivning eller utrymme där vissa växt eller djursamhälle hör hemma. Egenskaperna för en biotop är att vissa organismer trivs bättre än andra och påverkar på så sätt vilka djur och växter som lever i området. De organismer som liver i biotop kallas biocenos. I Sverige som är ett industriellt utvecklat land är biotoperna påverkade av mänsklig verksamhet och många biotoper är resultat av den verksamheten. Biotoper kan till exempel vara äng, lövskog, insjö, myrar, våtmarker och hällmark. Biotopens karaktär avgörs beroende på vindrörelse, ljus, temperatur, vatten, mineralämnestillgång, levande organismer, konkurrenter eller rovdjur. En biotop kan innefatta många olika växt och djur arters livsmiljö.

Det som gör att biotoper förändras är framför allt för att det ska kunna utnyttjas till något annat eller användas på ett mer ekonomiskt sätt. Även att det har skett en framväxt av kulturlandskapet och ändrade metoder inom jord och skogbruk, har gjort att variationsrikedomen minskat. Många arter får svårare att hitta lämplig biotop eller rätt kombination av biotoper. Som det ser ut nu så är det framför allt att det moderna skogsbruket har gjort att en minskning har skett bland gammal skog, döda träd och lövträd och därför har även en minskning skett bland de arter som är beroende av sådan skog. En annan anledning till förändring är igenväxning av sjöar och läckage av näringsämnen från tätorter och jordbruk som har lett till övergödning och igenväxning. Klimatet påverkar också genom att det finns risk för att det sker en onaturlig ökning av medeltemperaturen på grund av ökning av växthusgaserna just nu. En ökning med bara några grader kan innebära att många biotoper förändras till exempel ökenspridning på grund av torka och avsmältning av isar som leder till översvämningar.

Referenser
http://www.bioresurs.uu.se/myller/pdf/biotoper.pdf
http://www.ne.se/biotop
http://www.ne.se/br%C3%B6sarps-backar?i_h_word=istiden http://www.ne.se/cosquergrottan?i_h_word=istiden
http://www.ne.se/engelska-kanalen?i_h_word=istiden
http://www.ne.se/istider
http://www.ne.se/weichselistiden?i_h_word=istiden
http://www.tacitus.nu/historisk-atlas/skandinavien/istiden.htm http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop
http://sv.wikipedia.org/wiki/Glaci%C3%A4r
http://sv.wikipedia.org/wiki/Isr%C3%A4fflor
http://sv.wikipedia.org/wiki/Istid

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Ämnesdidaktik

Andersson (2008) beskriver naturvetenskap som ett viktigt ämne och anser att Sverige är ett land som strävar efter att höra till världens ledande länder när det gäller utveckling och forskning inom naturvetenskap, teknik och för en hållbar utveckling. I det perspektivet har skolans undervisning i naturvetenskap en viktig roll. Andersson (2008), Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) och Wickman och Persson (2009) forsätter med att beskriva att det är viktigt att skolan ser naturvetenskap som en del i undervisningen där lärare har kunskap om det men även att man har kunskap om vad som ska lyftas i vilken årskurs för att eleverna ska få med sig en helhetssyn och en viktig kunskap för samhället och världen. Samt för att förstå elevernas teorier och frågor. Andersson (2008) beskriver också att undervisningen kan röra sig mellan delar och helheter för att skapa förståelse till innehållet. Jag tycker det är tänkvärt och viktigt att tänka på när man planerar sin undervisning. Kopplat till vårt fenomen så tycker jag att vi valde ett bra område då det är något som eleverna varit i kontakt med någon gång i sin vardag. Jag tycker att vårt fenomen kan vara ett bra innehåll att arbeta med som en del eller en helhet eftersom det är ett innehåll som finns i elevernas vardag som sedan går att bygga vidare på och få kunskap om olika delar som hänger ihop med innehållet. Andersson (2008) beskriver att ett första steg mot att åstadkomma lämplig undervisning är att fundera vilka helheter som ska ingå i undervisningen och varför, hur de helheterna ska beskrivas, vilka delar behövs för att bygga den önskade helheten och vad det innebär att ha förstått helhet? Att eleverna får möjlighet att upptäcka att ämneskunskaper innebär ökade möjligheter att förstå. Vilket även kan göra att fler blir intresserade av naturvetenskap. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) betonar, det räcker inte med att säga att man utgår från eleverna. Läraren behöver möjliggöra ett utforskande, en nyfikenhet och fokusera på vad som händer här och nu, vad eleverna säger, gör och tänker. Vad det är som lockar deras intresse, vad som är utforskningsbart och vad som är meningsfullt att göra i förhållande till syftet med vad som ska utforskas och undersökas.

Referenser:
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Fakta till fenomenet

Elvispen
Elvispen är ett hjälpmedel vid matlagning och bak. Elvispen fungerar ungefär som en mixer. Den har ett par vispar som roterar åt motsatta håll och som är drivna av en eller flera elmotorer. En växel vid namn snäckväxel används för att driva visparnas axlar. Det finns även en fläkt som är fäst vid motoraxeln som blåser luft över motorn. I början av 1900-talet användes elvispen i de amerikanska milkshakebarerna för att vispa glass och mjölk till drinkarna. Det var vid år 1910 som George Schmidt och Fred Osius presenterade elvispen som kunde användas i hemmabruk. Sedan dröjde det till år 1930 innan det kom en elvisp med flera funktioner. Den första moderna elvispen såldes i 6000 exemplar och hette ”Mixmaster”.

Från gräs till mjölk
För att mjölk (som sedan görs till grädde) ska kunna bildas krävs att det finns en näringskedja. Näringskedja är där det sker en stegvis överföring av näringsämnena genom olika organismer. I en näringskedja kan det vara olika många organismer. En vanlig näringskedja är att växtätare äter växter som sedan äts av köttätare. Slutstadiet är nedbrytningsorganismer (djur, växter, svampar) som sönderdelar organiska substanser och bygger upp nya. En näringskedja kan beskrivas med hur näringsämnena sprids och omvandlas i en kedja av organismer som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem. Den sista organismen i kedjan äts inte av någon, man brukar säga att den står högst i näringskedjan. Skillnaden mellan en vanlig kedja och en näringskedja är att näringskedjor börjar i en viss ände. I en vanlig kedja kan inte början och slutet åtskiljas. Djur och växter är beroende av varandra. Växtätare behöver växter för att överleva och köttätare behöver växtätare eller köttätare. Om en organism påverkas av miljön eller av människan påverkas de andra organismerna i näringskedjan. Förändringarna i en näringskedja påverkar andra näringskedjor som ingår i samma näringsväv. Ekosystem består inte av ensamma näringskedjor utan av ett nät av näringskedjor som ofta benämns med begreppet näringsväv. Det är inte bara näringsämnena som sprids i näringskedjan mellan organismerna utan även kemiska föreningar. Allt som inte är näring har arterna svårt att bli av med då det ofta är fettlösligt vilket ofta kallas miljögifter. Det är speciellt fåglar som får höga halter av gifter i sig.

Energiflöde kan beskrivas, där omvandlingar, nedbrytning sker inom ett ekosystem och transporten mellan olika ekosystem. I ett ekosystem med fullständigt energiflöde kommer energin ursprungligen från ljuset från solen. Bara några få procent av ljusenergin bindas i form av organiska ämnen genom gröna växters fotosyntes. Växtätare tillgodogör sig växternas energiinnehåll som sedan går åt till rörelseenergi, kroppsvärme och biosynteser men även tillväxt och fortplantning. För varje led som blir försvinner lite energin i ekosystemet.

Referenser:
http://www.ne.se/n%C3%A4ringsv%C3%A4v
http://www.ne.se/n%C3%A4ringskedja
http://www.ne.se/energifl%C3%B6de
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elvisp
http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringskedja
http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringsv%C3%A4v

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)