måndag 11 april 2011

Ämnesdidaktik

Andersson (2008) beskriver naturvetenskap som ett viktigt ämne och anser att Sverige är ett land som strävar efter att höra till världens ledande länder när det gäller utveckling och forskning inom naturvetenskap, teknik och för en hållbar utveckling. I det perspektivet har skolans undervisning i naturvetenskap en viktig roll. Andersson (2008), Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) och Wickman och Persson (2009) forsätter med att beskriva att det är viktigt att skolan ser naturvetenskap som en del i undervisningen där lärare har kunskap om det men även att man har kunskap om vad som ska lyftas i vilken årskurs för att eleverna ska få med sig en helhetssyn och en viktig kunskap för samhället och världen. Samt för att förstå elevernas teorier och frågor. Andersson (2008) beskriver också att undervisningen kan röra sig mellan delar och helheter för att skapa förståelse till innehållet. Jag tycker det är tänkvärt och viktigt att tänka på när man planerar sin undervisning. Kopplat till vårt fenomen så tycker jag att vi valde ett bra område då det är något som eleverna varit i kontakt med någon gång i sin vardag. Jag tycker att vårt fenomen kan vara ett bra innehåll att arbeta med som en del eller en helhet eftersom det är ett innehåll som finns i elevernas vardag som sedan går att bygga vidare på och få kunskap om olika delar som hänger ihop med innehållet. Andersson (2008) beskriver att ett första steg mot att åstadkomma lämplig undervisning är att fundera vilka helheter som ska ingå i undervisningen och varför, hur de helheterna ska beskrivas, vilka delar behövs för att bygga den önskade helheten och vad det innebär att ha förstått helhet? Att eleverna får möjlighet att upptäcka att ämneskunskaper innebär ökade möjligheter att förstå. Vilket även kan göra att fler blir intresserade av naturvetenskap. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2008) betonar, det räcker inte med att säga att man utgår från eleverna. Läraren behöver möjliggöra ett utforskande, en nyfikenhet och fokusera på vad som händer här och nu, vad eleverna säger, gör och tänker. Vad det är som lockar deras intresse, vad som är utforskningsbart och vad som är meningsfullt att göra i förhållande till syftet med vad som ska utforskas och undersökas.

Referenser:
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar