Förberedelse för exkursion

Rullstensås
När inlandsisens yta smälte så började vatten rinna på isen. När det rinnande vattnet nådde en spricka i isen rann det ner i den. Till slut så samlades stora mängder smältvatten som älvar som rann inuti isen. Vattnet rann fort och med kraft och förde på så sätt med sig sand och grus som slipades mot varandra inne i isen. När isen sedan försvann helt så fanns allt det slipade gruset och stenarna kvar som långa korvar. Detta kallas för rullstensåsar på grund av att det är åsar som består av rundslipade stenar och grus. Förr i tiden hade rullstensåsarna en viktig funktion för att man ofta anlade vägar uppe på toppen av dem, eftersom topparna ofta är platta. Rullstensåsarna kan vara flera mil långa, därför var det bra att bygga vägarna där. Framförallt tallen trivs att växa på rullstensåsarna eftersom de trivs att växa i sand. Det kan ofta vara så att rullstensåsarna är naturliga broar eller bryggor över sjöar eller vattendrag som de går rätt igenom. Längden kan vara allt från ett hundratal meter upp till 50 mil och höjden ligger på mellan några meter upp till mer än 100 meter. De djupare delarna används som goda grundvattenmagasin och sanden samt gruset i åsarna är en viktig naturresurs. Sveriges största rullstensåsar finns framförallt i östra Svealand exempelvis Uppsalaåsen eller Stockholmsåsen. Bland Sveriges längsta åsar finns Badelundaåsen som sträcker sig mellan Nyköping och Siljan. I och kring Skövde finns också rullstensåsar exempelvis Getaryggen som ligger mellan Skövde golfbana och Hentorps bostadsområde, det finns en ca kilometer lång promenadstig på den.



Väg på rullstensås.
http://home8.swipnet.se/~w-80425/bes-sde.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rullstens%C3%A5s


http://www.grundskoleboken.se/wiki/Sp%C3%A5ren_efter_istiden
http://mailsend.ne.se/rullstens%C3%A5s

Vulkanism och Pangea
Pangea är den enda och väldiga landmassan som fanns för cirka 200-300 miljoner år sedan. Det är ett grekiskt ord som betyder ” alla länder”. Det var ett c-format kontinentalt pussel som sträckte sig från Nordpolen till Sydpolen. Pangea bildades genom sammanslagning av tidigare kontinenter. För cirka 180 miljoner år sedan började sedan Pangea spricka upp först i två delar och sedan till våra nuvarande kontinenter. Under tiden som Pangea bildades inföll också det största utdöendet i jordens historia och 95 % av alla organismer dog ut. Det finns fortfarande kvar några bergskedjor som bildades när Pangea uppstod exempelvis Appalacherna i Nordamerika, Uralbergen i Ryssland och Atlasbergen i Afrika.
http://www.nimade.info/miljo/2010/10/Vad-var-Pangea.html
http://www.ne.se/pangea
Vulkanism
Vid ett vulkanutbrott tränger magma (het bergartsmälta) upp till jordens yta och rinner ut som lava. Mycket av magman når aldrig jordytan utan stelnar istället djupt nere i jordskorpan eller i de gångar som finns på vägen upp. Vulkanism på jordytan och magmatism djupare ner i jordskorpan är därför besläktade fenomen.
Vulkanism sker främst i gränserna mellan plattorna i jordskorpan som kallas kontinentalplattor och rör på sig hela tiden. När två plattor glider isär tillräckligt mycket kan magma tränga upp och leda till ett vulkanutbrott. Det förekommer även heta fläckar med vulkanism mitt inne i en platta så kallade ”hotspots”(heta fläckar) om jordskorpan är tunnare än vanligt. Man vet inte hur många vulkaner som är aktiva på jordklotet på grund av att det beror på vad man räknar som en vulkan, samt för att mycket av vulkanismen sker i det fördolda djupt nere i havsbotten. Även när en vulkan inte har utbrott märks ofta en viss aktivitet i form av utströmmande gaser och varmt vatten i gejsrar och heta källor runt vulkanen.
Man försöker förutsäga vulkanutbrott genom att man mäter förändringar i marklutningen eftersom detta påverkas av stigande magma inne i vulkanen. Ett vulkanutbrott innebär förstörelse för de människor och natur som finns nära vulkanen. De flesta vulkaner finns runt Stilla havet. Även i Sverige har vi haft vulkanutbrott, senast var dock för 150 miljoner år sedan.
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/vulkanerochjordbavningar/vulkanerochvulkanism.1070.html
http://www.ungafakta.se/vulkaner/
// Therese