Fakta till fenomenet

Elvispen
Elvispen är ett hjälpmedel vid matlagning och bak. Elvispen fungerar ungefär som en mixer. Den har ett par vispar som roterar åt motsatta håll och som är drivna av en eller flera elmotorer. En växel vid namn snäckväxel används för att driva visparnas axlar. Det finns även en fläkt som är fäst vid motoraxeln som blåser luft över motorn. I början av 1900-talet användes elvispen i de amerikanska milkshakebarerna för att vispa glass och mjölk till drinkarna. Det var vid år 1910 som George Schmidt och Fred Osius presenterade elvispen som kunde användas i hemmabruk. Sedan dröjde det till år 1930 innan det kom en elvisp med flera funktioner. Den första moderna elvispen såldes i 6000 exemplar och hette ”Mixmaster”.

Från gräs till mjölk
För att mjölk (som sedan görs till grädde) ska kunna bildas krävs att det finns en näringskedja. Näringskedja är där det sker en stegvis överföring av näringsämnena genom olika organismer. I en näringskedja kan det vara olika många organismer. En vanlig näringskedja är att växtätare äter växter som sedan äts av köttätare. Slutstadiet är nedbrytningsorganismer (djur, växter, svampar) som sönderdelar organiska substanser och bygger upp nya. En näringskedja kan beskrivas med hur näringsämnena sprids och omvandlas i en kedja av organismer som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem. Den sista organismen i kedjan äts inte av någon, man brukar säga att den står högst i näringskedjan. Skillnaden mellan en vanlig kedja och en näringskedja är att näringskedjor börjar i en viss ände. I en vanlig kedja kan inte början och slutet åtskiljas. Djur och växter är beroende av varandra. Växtätare behöver växter för att överleva och köttätare behöver växtätare eller köttätare. Om en organism påverkas av miljön eller av människan påverkas de andra organismerna i näringskedjan. Förändringarna i en näringskedja påverkar andra näringskedjor som ingår i samma näringsväv. Ekosystem består inte av ensamma näringskedjor utan av ett nät av näringskedjor som ofta benämns med begreppet näringsväv. Det är inte bara näringsämnena som sprids i näringskedjan mellan organismerna utan även kemiska föreningar. Allt som inte är näring har arterna svårt att bli av med då det ofta är fettlösligt vilket ofta kallas miljögifter. Det är speciellt fåglar som får höga halter av gifter i sig.

Energiflöde kan beskrivas, där omvandlingar, nedbrytning sker inom ett ekosystem och transporten mellan olika ekosystem. I ett ekosystem med fullständigt energiflöde kommer energin ursprungligen från ljuset från solen. Bara några få procent av ljusenergin bindas i form av organiska ämnen genom gröna växters fotosyntes. Växtätare tillgodogör sig växternas energiinnehåll som sedan går åt till rörelseenergi, kroppsvärme och biosynteser men även tillväxt och fortplantning. För varje led som blir försvinner lite energin i ekosystemet.

Referenser:
http://www.ne.se/n%C3%A4ringsv%C3%A4v
http://www.ne.se/n%C3%A4ringskedja
http://www.ne.se/energifl%C3%B6de
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elvisp
http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringskedja
http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ringsv%C3%A4v

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)