Seminariet Etik 29/3-11

Här följer kortfattat vad vi diskuterade i punktform:

• Vi diskuterade de tre aspekterna: moraliska reaktioner, normer för korrekt handling och etiska reflektioner.


• Vi tog upp det etiska perspektivet, varför vi valde ett visst innehåll. Vi ville ha ett innehåll som knyter an till barnens vardag och något som barnen kan känna sig delaktiga i. Vi tog även upp lite om styrdokumenten.


• Vi diskuterade innehållet som vi valt att arbeta med med fokus på etik.


• Vi diskuterade också att det är viktigt att veta ifall ett barn har varit med om en hemsk händelse eller situation, för att var beredd på vad som kan dyka upp i barnets handlande eller samtal för att lättare kunna bemöta det på ett bra sätt.


• Att olika religioner kan se på saker på olika sätt, och att det är viktigt att vara medveten om att det ofta finns barn med olika religioner i ett klassrum.


• Att vi som människor kan ha olika normer för vad vi anser är korrekt att göra i olika situationer.

Alla i basgruppen var närvarande vid seminariet.

Uppdaterad Cartoon

Här kommer en uppdaterad version av Cartoonen. Bilden är klickbar för större storlek.
/hela basgrupp 5a

Luftbubblor och fettdroppar

Lite mer fakta till vårt fenomen och nu med inriktning mot vår fråga på Cartoonen ”Hur/varför blir rinnande grädde tjock”.

Luften är avgörande när man vispar grädde. Skulle man kunna få ett ställe där ingen luft existerade alltså ett vakuum så skulle det inte gå att vispa grädden. Att grädden blir tjock när man vispar är att den binder luft. Det är fettdropparna i grädden som binder ihop grädden så luftbubblor bildas och gör det till ett skum. Det bildas luftbubblor med hållfasta väggar. Samtidigt som fetthalten på grädden är avgörande och bör vara minst 40 % som vispgrädde har. Kyla och högre fetthalt gör att det blir stabilare väggar på luftbubblorna i grädden.

Om man vill veta hur mycket rinnande grädde blir när den är färdigvispad kan man tänka på att den blir ungefär den dubbla volymen men det beror även på hur mycket man vispar. Vispar man löst blir den inte tillräckligt luftfylld och vispar man för hårt blir den för kompakt. I vispad grädde är fettet i grädden utspätt genom att fettdropparna har gjort att luftbubblor har bildas och genom det har volymen blivit mer än när den var rinnande. Vilket innebär att vispad grädde innehåller mindre mängd fett när den är vispad än rinnande. Vilket man kan se om man vispar grädde och sedan låter det stå ett dygn. Då har grädden ”falligt ihop” lite och skulle man låta den stå tills den (om det hade gått) blivit rinnande igen så skulle det vara mindre mängd än från början genom att några fettdroppar/fettbubblor gått sönder eftersom luftbubblornas väggar är olika fasta.

Referenser
http://tedags.nu/index.php?main_page=page&id=72&chapter=5

http://www.milko.se/templates/Search.aspx?id=24&search=gr%C3%A4dde

http://spa.118100.se/gr%C3%A4dde

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Grädde är en emulsion av små mjölkfettdroppar i vatten, som har en yta av proteiner som fungerar som ett slags emulgeringsmedel och hjälper då fettet att trivas bättre i vattnet. När man vispar grädde gör detta att fettdropparna bildar halvstabila nätverk runtomkring och mellan luftbubblorna. Samtidigt skavs fettets skyddande lager av proteiner bort så att fettdropparna klibbar ihop sig.

Ju längre man vispar desto mer klibb blir det. Därför är det bra att vispa med lägre hastighet för att få ett bra fluff i grädden. Snabbvispar man grädde kan skummet rasa ihop i en hög eftersom det stabiliserande fettnätverket saknas. Detta stabila nätverk får man däremot om man nöter mekaniskt på grädden. Gräddens fetthalt är av betydelse för att få den vispbar och stabil på egen hand. Under 30% fett är för magert för att uppnå detta. Om grädden inte är tillräckligt kall klibbar bara fettet ihop istället för att lägga sig i de stabiliserande klibbande lager kring luften i gräddens skum. Detta bildar istället smörkorn som inte är lika trevliga att få i munnen eftersom man får en smörsmak på grädden. Helst ska grädden kylas till 5 grader i minst 12 timmar och vispas medan den fortfarande är kall, då hinner fettet bilda vassare kristaller som skaver av det skyddande skiktet runt fettsfärerna bättre. Små kristaller av stelt gräddfett (som det blir av kall grädde) hjälper till att stabilisera gräddskummet. Grädde som är rumstempererad eller är snabbkyld får en svagare fettstruktur än den kalla. Vispare man sedan sakta med elvispen eller med handvisp får man in mer luft och belönas med en fluffigare och mer stabil grädde.

http://matmolekyler.taffel.se/2009/04/12/perfekt-vispad-gradde-hurda/

Mjölk

Mjölk är en vätska som kommer från däggdjurshonors mjölkkörtlar, den är avsedd som näring till deras ungar i början av livet. För att kon ska kunna producera mjölk måste den få minst en kalv varje år eftersom hon knappt producerar något efter

Innan mjölken åker till butikerna behandlas den i olika steg. Den genomgår separering då grädden frånskiljs så att det endast blir skummjölk kvar, standardisering där man tillsätter eller tar bort fetthalt i mjölken så att man tillverkar till exempel mellanmjölk och lättmjölk. Homogenisering där fettpartiklarna finfördelas så att inte mjölken skiktar sig, vitaminisering och pastörisering där man dödar bland annat bakterier som är skadliga.

Före den industriella revolutionen i Sverige så var mjölkproduktionen väldigt begränsad. Det var nästan bara ost och filmjölk som kunde expoteras längre sträckor utan att bli dåliga. Den färska mjölken använde man bara för hushållet. I Sverige blev mjölkindustrin mer framgångsrik under 1900-talet på grund av att modernare metoder användes så som pastörisering och förpackning.

källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%B6lk

Fakta till fenomenet

Hittade lite mer fakta men med lite mer inriktning mot fysik och kemi då det handlar om luften (som är avgörande i vårt fenomen).

Det som omsluter jorden är jordens atmosfär. Atmosfären består av ungefär 78 % kväve och 21 % syre vilket man inte kan urskilja med blotta ögat. Kvävets kemiska tecken är N och vid vanligt tryck och rumstemperatur en färg, smak och luktlös gas. Människokroppen innehåller ungefär 3 viktprocent kväve. Syrets kemiska tecken är O och är precis som kväve en färg, smak och luktlös gas. En vuxen människa består till 65 % syre. Syre bildar tillsammans med andra grundämnen kemiska föreningar till exempel ihop med väte i vatten. Kväve och syre tillsammans med argon som är ett icke-metalliskt grundämne och den vanligaste ädelgasen och andra gaser står för mer än 99 % av atmosfärens massa. Denna gasblandning kallas vardagligt för luft. Luften består även av en varierande mängd vattenånga vanligtvis från 0 till 1,5 till 2 %. Atmosfären skyddar livet på jorden genom att den absorberar skadlig strålning från solen, kosmiskt strålning från rymden, minskar temperaturskillnaderna mellan dag och natt och att höga medeltemperaturen på jorden. Atmosfären har inget klart slut utan tunnas gradvis ut i rymden.

Referenser
http://www.ne.se/kv%C3%A4ve
http://www.ne.se/luft
http://www.ne.se/syre
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordens_atmosf%C3%A4r

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Vispa grädde

Lite om varför grädde blir tjock när den vispas....

När grädde vispas så bildas det luftblåsor med hållbara väggar och det är detta som gör att grädden tjocknar. Om man ska få ett bra resultat genom att använda vanlig visp så bör man ha en del av vispen över gräddens yta så att mycket luft kan komma in i grädden. Har man vispen helt under ytan så bildas istället smörkorn. Gräddens fettsammansättning och fetthalt har betydelse för hur lätt det är att vispa grädden. Mjölkfett består av många olika fettsyror som också har olika smältpunkter. Ju fastare fettet är (hårdare) ju högre smältpunkt har det och då blir också luftblåsorna mer hållbara. På grund av detta är det mycket lättare att vispa grädden om den är kall, även skålen bör vara kall. En annan faktor som påverkar vispbarheten är mjölkens proteiner.

Det som händer när man vispar grädde är alltså att det bildas luftbubblor i grädden med hållbara väggar. Det bildas därför ett fast skum. Kyla och hög fetthalt på grädden gör att stabilare väggar bildas, vilket också gör att fast skum bildas fortare.

http://school.chem.umu.se/Experiment/83

Cartoonen

Här är Cartoonen som vi tillsammans i basgruppen har utformat. Bilden är klickbar om man vill ha den i större format.

//hela basgrupp 5a

Elvispens historia

Vispen är ett verktyg som används för att få in luft i olika vätskor eller vätskerika råvaror. Under tidens gång har vispens utseende förändras och idag finns det olika vispar för våra olika behov.

En del i vår lektion handlar om att se teknikens historia i att få in luft i grädden så att den blir tjock och fluffig, detta genom att använda olika tekniker.

En elvisp består av två vispar som roterar åt olika håll. En elvisp innehåller en säckväxel som driver visparna samt en fläkt som reglerar värmen i maskinen.

Elvispen har funnits i cirka 100 år och användes i början i de amerikanska milkshakebarerna.  1910 började den användas för hemmabruk då den presenteras av två män som heter George Schmidt och Fred Osius. När den typen av elvisp vi använder idag är dock oklar.

Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Visp

Fakta till fenomenet

Med vårt fenomen i fokus och med inriktning mot biologi har jag bland annat hittat följande som kan vara bra att ha med sig om man skulle vilja jobba vidare och/eller djupare med detta fenomen med elever i olika åldrar:

Grädde

• Grädde är det fettlager som bildas på ytan av mjölk som får stå orörd, kan även skummas eller avskiljas i en separator. Produkter som kallas grädde måste ha en lägsta fetthalt av 12 %. Grädde är en vattenemulsion av fett som har avskiljts från mjölk. Exempel på fler emulsioner är majonnäs och de flesta hudkrämer. Det mesta av grädden är homogeniserad som är processen i ett mejeri där mjölkens fett finfördelas så att det inte klumpar sig utan håller sig jämt fördelat i produkten. Det är fettkulorna i mjölken som går sönder och mindre fettkulor bildas. Grädde som är över 40 % behöver inte homogeniseras och det är till exempel vispgrädde bara för de stora fettdropparnas förmåga att binda luft till ett hållfast skum som blir vid vispning. Grädde och gräddprodukter tillverkas av mjölk som först separeras i grädde och skummjölk. Därefter återblandas det i olika mängder och på så sätt får man produkter med olika fetthalt. Alla mjölkprodukter pastöriseras vilket är en värmebehandling som dödar sjukdomsalstrande bakterier och virus. Då värms vispgrädde upp till 84 grader eller högre under tre till fem sekunder vilket är något som varierar beroende på vilken produkt det är. Vid pastörisering förstörs bakterier och enzymer vilket förbättrar produkternas hållbarhet.

• Vanligtvis använder man grädde i matlagning, garnering och fyllning. Vanligtvis har vispgrädde en fetthalt på 40 %, mellangrädde ungefär 27 %, matlagningsgrädde ungefär 10-15 % och kaffegrädde ungefär 10 % i fetthalt. Det var från 1990 in i början av 2000- talet som man började dricka mer ohomogeniserad mjölk. Den mjölken men drack innan industrialiseringen var skummjölk. Grädden var dyr och användes till smör och ost på grund av de varornas hållbarhet. För att en mjölkprodukt ska definieras som grädde måste den innehålla en viss mängd mjölkfett. Gränsen går vid lägst 10 gram per 100 gram produkt. Produkten får inte heller innehålla något annat fett än mjölkfett. Egenskapen hos mjölkfett är sammansättningen av fettsyror och naturliga smakämnen. Grädde och gräddprodukter svarar för 6 % av vår totala fettkonsumtion. I mjölkfett utgörs ungefär 10 % av mättade fettsyror, 25 % enkelomättade och 2 % fleromättade fettsyror. Resten utgörs av glycerol, steroler och transfettsyror.

Däggdjur

• Däggdjur även kallat Mammalia: Honorna har bröstkörtlar som avsöndrar näringsrik mjölk till ungarna i början av deras utveckling. Alla däggdjur förutom kloakdjur föder levande ungar. Den senaste statistiken visar att det finns 5400 arter vilket är uppdelat på 1200 släkten, 153 familjer och 29 ordningar. Däggdjuren lever på land, i vatten och i luften. De finns över hela jorden med undantag från djuphavet (de världshav som har från 300 meters djup, vanligast är att det är mer än 2000 meters djup vilket innebär att det knappt eller inget solljus når ner) och centrala Antarktis. Däggdjurens kroppslängd varierar mellan 30 millimeter till över 30 meter. Lika mycket som deras kroppslängd varierar, varierar nästan däggdjurens levnadssätt lika mycket. När dinosaurierna försvann för cirka 65 miljoner år sedan blev däggdjuren den dominerande gruppen bland levande ryggradsdjur. Honorna hos däggdjuren har en dubbel uppsättning X-kromosomer medan hanar har en uppsättning X-kromosomer och en med Y-kromosomer. Alla däggdjur har även ett hjärta med fyra kamrar vilket är en egenskap som gör att lungorna får syresatt blod i rätt mängd.

Referenser:
http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/fakta_om_mjolkprodukter/grundfakta/gradde_-_grundfakta

http://www.ne.se/gr%C3%A4dde

http://www.ne.se/d%C3%A4ggdjur

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/daggdjur.1067.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%A4ggdjur

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A4dde

/Jenny Nylund Karlsson basgrupp 5 (5a)

Bedömningsmall

Vi har tillsammans i hela basgruppen utvecklat en bedömningsmall som underlag för våra observationer.

Bedömningsmall

Styrdokument:

Vilka möjligheter ger läraren eleverna att förstå luftens egenskaper? Hur och vad?

Visparnas utveckling, hur läggs de fram för eleverna?

Vilka möjligheter ges till eleverna att arbeta med ett naturvetenskapligt arbetssätt? Lägger läraren sig i för mycket/lite?

Lärarens perspektiv:

Hur och vad tar eleverna själva upp under lektionen, elevernas frågor och synpunkter? Hur bemöter läraren detta?

Hur synliggör läraren lärandeobjektet under lektionen?

Hur tar eleverna hjälp av varandras kunskaper och tankar? (Hör ihop med språk)

Språk:

Vad säger redskapen till eleverna om vårt fenomen?

Hur lyfter elevernas redskapens funktion? Barnen idéer kring det.  

Hur använder läraren språket för att ge eleverna möjlighet att förstå fenomenet?

Medborgare/samhällskoppling:

Hur vår livsstil ser ut nu och då?

Hur det påverkat oss som använt det?

Hur har man kommit fram till att skapa just en elvisp?

Arbete den 7/3

Idag har vi finslipat på lektionsplanering och gjort en del ändringar. Vi har även diskuterat vad handledningen har gett oss. Till nästa handledning den 23 mars genomför vi våra lektioner. Fram till nästa tillfälle arbetar vi enskild och utvecklar vår egen kunskap om vårt fenomen. Vi har även gjort Cartoonen.

Lektionsplanering:

Fenomenet: Varför rinnande grädde blir tjock med fokus på teknik och luftens samarbete

Materia: Grädden – vad innehåller grädde

Energi: Människans kraft och fettet i grädden

Teknik: Visparna

Liv: Människorna och djuren

· Vi har gjort en tankekarta för att se vad som finns runt omkring och vad vi ska söka fakta om.

Intervjufrågor: (3-4 barn)

· - Vad är grädde?

· - Hur kan man få rinnande grädde tjock? På vilka olika sätt? (kring frågor – cartoon frågan)

· - Varför tror ni att rinnande grädde blir tjock?

Lektionsutkast: (Halvklass)

Vad

· - Experiment med grädde med hjälp av olika tekniker

Hur

· - Visa cartoonen och diskutera utifrån den. Lyft andra elevers åsikter som inte är med på cartoonen., hur rinnande grädde blir tjock.

· Experimentet

o Förklara vad det är de ska göra. Vi gör experimentet med ägget (ej röra med något)

o Barnen får ställa en hypotes om vad de tror kommer att hända i klassen. Vi skriver deras förslag på tavlan. ”Vad tror ni händer?” ”Tror ni det kommer vara någon skillnad i de olika stationerna?” Gör en tankekarta på tavlan gemensamt.

o Trävisp, vanliga visp, elvisp, vevvisp/ballongvisp, burk (ca 2 elever per redskap)

o Skriva upp på tavlan när ett redskap är klart.

· - Diskussion efter ”Vad hände?” ”Varför blev det så?”

· - Fakta med fokus på luften och teknikens samarbete. (Pga av den här forskningen kring luften har denna teknik utveckling skett)

o Vad tror ni kommer in i grädden när man vispar? Vad är det vi har runt omkring oss? Med hjälp av att man vispar kommer det in luft i grädden och det blir luftbubblor. Ev. visa på tavlan. Vad händer om grädden får stå ett tag? Luftbubblorna går sönder och grädden blir lösare. Jämföra med såpbubblor.

o Teknikens utveckling: börja med trävisp, sedan kom handvisp, sedan kom elvisp. I alla redskap kommer det in luft men med hjälp av elvispen går det fortare och det kan man inte göra med mänsklig kraft. Elvispen kom för ungefär 100 år sedan.

Varför

· För att barnen ska få möjlighet att upptäcka luften och teknikens samarbete med hjälp av grädde.

Mål utifrån kursplanen i de naturorienterade ämnena och teknik ska dessa punkter behandlas i årskurs 1-3. (Lgr 11)

· - Människors användning och utveckling av olika material genom historien.

· - Luftens grundläggande egenskaper.
- Hur föremålen i elevernas vardag har förändrats över tid.

Vi vill att eleverna ska få en förståelse för teknikens utveckling och hur det har påverkat människan livsstil. Vi vill även att eleverna ska få en förståelse för att luften kan påverka ett materia.

I kursplanen (Lgr 11) står det att eleverna ska använda sig av enkla naturvetenskapliga undersökningar som arbetssätt vilket vi låter dem göra vid vårt lärandetillfälle.

Utifrån läroplanen (Lgr 11)

· - Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga och tekniska i samhällsliv och vardagsliv.

I vår lekionsplanering får eleverna arbeta med olika redskap (vispar) ur ett variationsperspektiv för att förstå fenomenet.

/hela basgrupp 5a